En liten uppdatering

Vi fortsätter att arbeta med Sagan om den lilla lilla gumman. Vi försöker ta vara på det barnen visar intresse för och det har visat sig att barnen framför allt intresserar sig för katten. Vart tog katten egentligen vägen efter gumman schasat ut den ur stugan? 
Barnen trodde att den sprungit till skogen så vi började med att projicera upp en skog i vår kub. Vi spelade upp kattljud och barnen fick söka katten i ”skogen”. Här samarbetade barnen och lyssnade efter ljudet som verkade komma från ”taket” på kuben. 

Som fortsättning gick vi vid nästa tillfälle ut i en riktig skog. Innan vi gick iväg pratade vi om vad som kunde finnas i skogen och några barn trodde det kunde finnas en katt där. Andra saker som barnen trodde skulle finnas var rävar, monster och fåglar. Barnen fick fota, lyssna och titta sig runt i skogen. De fick bland annat ligga ner och ta kort uppåt mot träden. Det blev jättefina bilder och fick barnen att reflektera över hur träden egentligen ser ut. Att gå på utflykt samtidigt som vi arbetade med teknik var väldigt roligt och lärorikt både för oss och för barnen. Barnen var nyfikna och fantasifulla och letade efter alla möjliga djur, samtidigt som de tittade på naturen och upptäckte saker de intresserade sig för. 

Vid det senaste tillfället tog vi fram lera och förberedde lite i ateljén med kottar, pinnar och stenar. Vi spelade skogsljud i högtalaren och projicerade upp bilderna som togs i skogen. Vi hade även en katt, en fågel och några kor som de kunde använda i leran. Djuren lämnade spår efter sig i leran. De gjorde träd av långa lerstänger och de olika djuren klättrade i träden. Vi ser att barnen verkligen samarbetar och kommunicerar med varandra under tiden de arbetar med leran. Dessutom har de roligt! De satt och arbetade en ganska lång stund utan att bli uttråkade och samtalade hela tiden både med oss pedagoger och de andra barnen. Vi ställde bland annat lite utmanande frågor som fick barnen att reflektera och tänka efter lite extra. 

Påskpyssel och InstaFrameplus på Ringblomman

Idag påskpysslar vi och är utklädda till påskkärringar/ gubbar. När Anki kommer till oss tar hon ett gruppkort på oss och lär oss appen InstaFrameplus. Vi gör ett snyggt påskkort med bilden på barngruppen med appen, skriver ut den och hänger upp den på ytterdörren med Glad påsk hälsning till alla föräldrar. Vi rådfrågar också Anki hur man gör en reklamfilm. Hur den kan vara uppbyggd, innehåll och lämplig längd. Vi får goda råd både om dramaturgi och hur man bäst använder iMove.

Lpfö 98/16

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

”Känner delaktighet i sin egen kultur….”

”Utvecklar intresse för bilder,texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig,tolka och samtala om dessa.”

”Utvecklar sin skapande förmåga…”

Vi provar appen Memoria Avd Nisse

Två barn sitter med en pedagog och provar appen Memoria, en app för ett digitalt memoryspel. Här får barnen träna på att trycka, välja och hämta en bild från sagan som vi jobbar med i vårat projekt. Pedagogen pratar in ordet till varje bild. Barnen är intresserade dom turas om. Våra reflektioner är att dom trycker snabbt med sin nagel och det blir ingen kontakt med paddan. De behöver träna mer på det. Vi såg en jättefin turtagning mellan dem och ett bra samarbete. När ett barn tröttnade eller att det blev för svårt skickades paddan över till kompisen som fortsatte att spela.Vi upplevde att det inspelade ordet förstärkte lärandet på ett bra sätt. Barnen sa efter ordet med en stor glädje. Vi tror att barnen inte har provat på spelet tidigare. Vi ska fortsätta och låta de andra barnen också prova på. Sedan låta barnen ta kort på varandra och göra ett memoryspel av detta.  Plocka fram analoga memoryspel och se hur barnen tar till sig det.

Sagan om den lilla lilla gumman. Avd Nisse 

Vi har gjort om i vår lekmiljö där barnen kan leka och dramatisera sagan. Vi har i ett av rummet ställt in ett bord, en stol, en pall, en stäva några katter och projecerat bilder på väggen och lagt till ljud tex kattljud skogssus och fågelkvitter med hjälp av appen Nature Music. Vi har också samlat lite rekvisita bl.a. kattsvansar och schalar. Barnen visar ett stort intresse för just katten i sagan. De funderar var katten bor. Bor den i trädet, stugan eller i skogen ? De leker att katten dricker mjölk, smackar och låter som en katt som dricker. Vi kan se att barnen leker sagan på sitt sätt. Vi ser ett samspel och att de härmar varann och har roligt tillsammans. När vi plockar fram svansarna vill barnen gärna dansa. Pedagogen startar The Pink Panther Theme Song. Vi kan se att de lever sig in mera när vi har kattsvansar. Barnen springer runt med svansarna och mjukisdjurskatterna imiterar varandra och pedagogen som dansar. De ser glada ut i sitt dansande. Vi kan se att vi har uppnått en stor del av vårat syfte från målformuleringen som vi satte i början av projektet. Barnen har fått möjlighet att prova på olika uttrycksätt såsom lek, drama, musik, dans och IKT .

Varför ska vi arbeta tematiserat?

Lite om att starta och driva projekt

Jag minns att den frågan gjorde mig lite stressad och svarslös när den ställdes till mig efter att vi ändå hade arbetat med olika långa tema-arbeten på Trädgårdens förskola under flera år. Vi hade nog köpt iden med att jobba tema/projekt för att ”det skulle man göra”, utan att vi verkligen hade tänkt efter varför, vad är syftet med det?

Ett syfte med att arbeta tematiserat är att vi ger barnen och oss själva tid att tänka djupare och mer mångfaldigt om ett ämne. Men hur ska vi välja? Vad av alla förslag och intressen som vi avläser hos barnen ska vi välja som ett tänkbart projekt. Detta är fortfarande svårt, men nu har vi lärt oss att lita till det vi observerat hos barnen, vad de verkar intresserade av, eller så väljer vi ett undersökningsområde som vi känner att vi kan och vet för lite om. I ivern att följa barnen så kan pendeln svänga för långt åt andra hållet, att vi lägger för stort ansvar på barnen att de ska veta och kunna välja vad de vill arbeta med. Barnen vet inte alltid allting, vi måste våga vägleda och entusiasmera dem och skapa intresse för något.

Ibland får vi syn på målområden eller uttryckssätt som vi arbetat med alldeles för lite. För att barnen ska bli intresserade måste de få möta olika tänkbara projektämnen. De måste få pröva, göra tillsammans och att vi lyssnar in vad som blir intressant, vad som väcker frågor och funderingar. Med de yngre barnen observerar vi ofta hur de gör i mötet med materialet/fenomenet, hur de använder kroppen, händerna, gester för att kommunicera sina upptäckter.

Med ämnen menar jag inte skol-ämnen, utan ämnesområden som ljud, luft, jord, dans, växter, alla dessa projekt har jag tillsammans med mina kollegor drivit på Trädgårdens förskola. För det mesta har vi arbetat med långa projekt som sträckt sig minst över två terminer. Dansprojektet sträckte sig över två år.

Barnens inflytande

Om vi åter går till frågan om varför vi ska arbeta med tema/projekt så tänker jag att genom att arbeta länge och tvärvetenskapligt så visar vi respekt och tilltro till barnens många olika förmågor och kompetenser. Genom projekten så blir vårt arbete mer forskningsinriktat, vi lär oss om hur vi lär oss och vi är med-lärande med barnen. Vi lär oss att bli bättre lärare genom att vi måste lyssna, dokumentera, vara innovativ och flexibel. Tiden lägger till en kvalité i utforskandet och i medlyssnandet. Mer tid gör att vi kan variera och forma projektet i flera riktningar så att det finns något för alla. Alla kan bidra med något och ju mer tid vi har desto lättare blir det att forma projektet till att omfamna alla barn. En del barn brinner av lust att prata, tänka högt och komma på idéer och förslag, medan andra drar sig mer tillbaka och finner utlopp i att uttrycka sig genom skapande uttryck. När vi började arbeta i projekt så valde vi ut en ”pilotgrupp” en ganska liten grupp ibland på 4-5 barn. Efterhand har vi upptäckt att det blir mer dynamiskt och levande att arbeta med mer rörliga grupper. Genom att dokumentera kan vi hålla i processen och kan införliva andra frågeställningar och flera aktörer.

Professionalitet

Med att arbeta projektinriktat så ger vi tid till att fördjupa, vi får en forskande inställning till projektämnet, mer tid till att utveckla vår pedagogiska skicklighet genom att vi är kvar länge i processen så hinner vi tänka efter, reflektera, pröva och ompröva metoder och förslag som vi ger till barnen. Jag tänker att vi lättare hinner upptäcka fler sidor och möta varje barn utifrån deras unicitet. Detta med att få kläm på att arbeta projektinriktat har tagit lång tid, i början famlade vi och hade svårt att ta beslut om projektets innehåll. Vi ville utgå från barnen och sprang på de flesta bollar, vi ville följa barnens önskningar. Det gjorde att vi började intensivt från något förslag från barnen och sedan när intresset dalade, så provade vi att hoppa på nästa förslag. Detta innebar att vi slarvade bort en massa tid på att vela hit och dit. Vi tänkte om och insåg att det var vi som pedagoger som tar det avgörande beslutet om vilket projekt vi startar. Däremot så måste vi utgå från barnen och deras nyfikenhet, aktuella händelser, intressen och behov. Behov är ett begrepp som kan verka förminskande, men jag tänker att alla människor har behov av att uttrycka sig, lära och kommunicera. Det handlar inte om att tänka probleminriktat utan lösningsinriktat och med en tilltro till att alla barn kan. Vi måste inta en hållning för att söka många svar och lösningar för att förstå varandra och världen bättre. När vi jobbar tematiserat så kan vi utveckla våra känselspröt och vår kreativitet så att vi kan utvecklas som pedagoger. Genom barnens arbeten, samtal och artefakter så lär vi oss hur barnen lär sig. Hur material, relationer och rum påverkar och interagerar med våra sinnen kroppar och intellekt.

Kollegialt lärande

Ytterligare ett värde med att jobba med projekt är att vi lär oss som en grupp. Arbeten flödar i och genom avdelningen och förskolan, vi arbetar gemensamt för att förstå något bättre. Vi prövar hypoteser som blir bärande idéer för att skapa teorier om något. Det skapar samhörighet och en gemensam strävan att få synliggöra gruppens arbete och lärande. Åren då vi arbetat med ett gemensamt projekt på hela förskolan har det skapat ett starkare vi. Det blir lättare när vi hjälps åt att tänka och synliggöra i miljön vad vi håller på med. Reflektionsarbetet blir ofta mer belyst ur fler synvinklar, det är lättare att ge feedback och vara en kritisk vän när vi arbetar med ett gemensamt projekt. Dessutom blir det ett rikare utbud av variationer och komplexa sammanhang när vi har ett gemensamt fokus, vi är många som kan utforma miljön och praktiskt ordna med berikande material som kan förbindas med projektämnet.

Lena Bäckström

 

Norska förskolors arbete med digitala verktyg

Rekommenderar er att läsa detta och se filmerna som hör till:

http://iktsenteret.no/ressurser/mestring-og-glede-med-digitale-verktoy

I Norge har de även ett digitalt barnhagepris som delas ut till en förskola som har jobbat särskilt kreativt och innovativt runt digitalitet i förskolan. Förskolorna skickar in en projektbeskrivning och en dokumentation om deras arbete, som sedan bedöms av en jury. Ett sådant pris vill jag också inrätta vår kommun!

 

 

Fria fotografier

beach-2179624_1280

Fotot kommer från Pixabay

 

Här hittar du sidor på nätet med fotografier som du får använda utan att bryta mot någon upphovsrätt:

Pixabay – en av mina favoritsidor när det gäller fotografier.

Fotofinnaren – min kollega Gunillas sida.

Skitterphofoto – många fina fotografier.

Kaboompics – en sida jag precis har hittat, men inte har hunnit utforska så mycket.

Stocksnap.io – bra sökfunktion och fina fotografier.

Gratisography – fotografen Ryan McGuire delar med sig av sina fotografier.

Picjumbo – vackra och lite drömska bilder.

Life of Pix – högupplösta foton utan copryightavgränsningar.

SpliteShire – en stor samling fotografier.

Book creator

Vi testar appen book creator och gör en faktabok om olika djur. Här får barnen träna på att redigera och hämta olika fakta på internet. 

Eftersom att barnen inte kan läsa så spelar vi in det dom vill berätta på varje sida i boken.

Tema träd med iPad som verktyg

I förra veckan gick vi till vår skog för att titta på trädens olika knoppar och kvistar för att sen kunna jämföra och rita av och göra en egen kvist och knopputställning.

Väl hemma jämförde vi tall,gran och björk hur de känns ,luktar färg och form och barnen fick rita.

Barnens reflektioner

-det luktar skog!

De är taggiga och vassa! det kittlas!

Granen har mer barr än tallen men granens barr är korta och tallens barr är mjukare.

De har inte samma frön de har olika frön!    
 

Vi utforskar här tillsammans med en mikroskopspuck som förstorar bilden.