Hultan – sagor på olika sätt med IKT

Utifrån skola för hållbar utveckling och vårt mål ”att ta väl hand om varandra och vår miljö” så har barnen fått pröva på hur det känns att vara glad och ledsen. Barnen fick först prata och sedan fota varandra hur man ser ut i ansiktet när man känner sig glad resp ledsen och rita i BookCreator hur det kan se ut. Målet är att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.


Hur kan man berätta en saga? Vi frågade barnen och fick veta att sagor berättas främst genom böcker men att man även kan berätta utan bok genom att prata med munnen eller med händerna. När vi frågade om man kan berätta en saga på andra/olika sätt svarade många barn nej eller att de inte visste. Någon enstaka visste att man kan höra en saga på en IPad om man först har ”filmat med Ipaden på TV:n när TV:n är på”

Vi ville att barnen via Lärplattan skulle få erfara några olika sätt att göra sagor på. Att barnen själva får vara skapare, producent av en saga och sedan visa sina sagor på storbildsskärmen för de andra barnen. Eftersom barnen är intresserade av Pippi och har en kontakt med henne sedan tidigare använde vi Pippi som igångsättare till detta projekt. Pippi skickade en QR-kod till vår koja i  Pippiskogen med ett uppdrag att göra sagor till henne. Pippi var ledsen och ville ha korta, spännande och roliga sagor för att bli glad igen.


         
Barnen fick i mindre grupper prova på att göra sagor i BookCreator, PuppetPals och iStopMotion.

Annonser

Hultan – Hösten 2017

Under detta läsår kommer Hultan att satsa på språk-kommunikation. I detta arbete har vi börjat med att varje barn får välja en QR-kod saga vid läsvilan. Sagorna visas på storbildsskärmen. 

Barnen har valt sina samlingsprickar, i år är dessa i olika former. Detta har gjort att barnen fått ett stort intresse av det och hittat former i sin vardag, i matsalen och på andra ställen. Barnen fick i uppdrag att hitta former i skogen. De berättat om både vanliga former och namngett egna former. Reflektionen med barnen gjordes samma dag via storbildsskärmen. 


Barnen och vi har prövat på att projicera bilder och filmer på vår kub. 


Nu undersöker vi vilka erfarenheter barnen har av sagor och hur de tror att man kan berätta en saga. 

Hultan – BookCreator – Barns eget initiativ

Två barn började rita olika teckningar och tejpade dem efter varandra. De hade gjort en saga tillsammans i den fria leken! De fick ta lärplattan och sen fotade de sina teckningar, spelade in berättarröst till sina bilder i BookCreator.  Sagan var lång men de arbetade tålmodigt och diskuterade sinsemellan hur de skulle lösa olika problem som uppstod. När de var klara visades deras saga på bildskärmen för alla barn.

Barnen på Hultan har även ritat egna sagor i BookCreator där pedagog skrivit ned text till bilderna som barnen hittat på. Ett barn gjorde en berättelse om sig själv. Många hörde på sin saga om och om igen. Sagorna lästes av en inspelad berättarröst och de visades även på storbildsskärmen.


Hultan – Barnens egna sagor – BookCreator


           
Pippi har genom FaceTime gett barnen på Hultan ett uppdrag att hitta på egna sagor. Barnen delades in i mindre grupper där de fick tillsammans hitta på en egen saga. Sagan skrevs ned av pedagogen på pappersremsor som barnen sedan ritade. Barnen tog sedan foto på sina teckningar och la in dessa i appen BookCreator. Sagan berättades av barnen och spelades in i appen. 

Vi upplevde att barnen hade lätt för att hitta på egna sagor samt att gestalta detta genom sina egna teckningar oavsett ålder. Barnen fotade och spelade in berättarröst på ett naturligt och enkelt sätt. De lyssnade flera gånger på sin egen röst och tyckte det var roligt! 

           

Hultan – FaceTime med Pippi

En kort tillbakablick av vad vi på Hultan jobbat med. Barnen på Hultan har på eget initiativ brevväxlat med Pippi Långstrump. Vi har brevväxlat med Pippi genom att lägga brev i brevlådan vid hennes ”sommarställe”‘ dvs en koja i Lillpiteskogen. Pippi har genom breven gett barnen olika uppdrag som har handlat om bokstäver, hur Pippi upplevt sin saknad av sin mamma, att vara ledsen men också olika saker som Pippi blivit glad över. Att bestämma tillsammans vad de ska göra har också varit uppdrag av Pippi som de utfört. Frågor och svar har utbytts mellan Pippi och barnen i olika former.

Vi frågade barnen vad de visste om lärplattan. De äldre barnen kallade den surfplatta,iPad eller platta. De använde den till att spela spel och se på film. Någon sa även att man kunde ringa med den, men de övriga barnen trodde inte detta. De yngre barnen kallade den padda och spelade spel och lekte med den hemma. Vi frågade barnen vad de önskade göra med den på förskolan. Alla ville spela och någon titta på musik.

Utifrån att de flesta barnen inte visste att man kunde ringa med lärplattan så bestämde vi pedagoger att Pippi skulle få ringa till barnen på en lärplatta. Pippi ringde men fick ringa upp flera gånger för det bröts hela tiden. Barnen undrade var hon var och letade henne genom att titta ut genom olika fönster. Pippi berättade att hon var på Söderhavet. Barnen drog sedan slutsatsen att det nog berodde på att hon var på sjön som gjorde att de var dålig kontakt. Barnen ville ringa Pippi fler gånger. Den andra gången ringde barnen till Pippi och vi visade samtalet på bildkanonen. Pippi gav dem denna gång ett nytt uppdrag – att göra sagor tillsammans. 

Uppgift 2 Lillpite förskola, avd Hultan

Lärandeorienterad observationsuppgift

Välj ut två eller tre strävansmål/övergripande mål från läroplanen:

Dessa mål/förankring i styrdokumentet har vi som riktlinje för vårt arbete på Hultan läsåret 2016/2017 och som vi tycker stämmer in på arbetet med olika appar.

Utveckling och lärande 2.2

Mål: Barnen som vistas på Hultan ska få möjlighet att tillsammans upptäcka och uppleva olika sätt att kommunicera på. Våga förmedla sina tankar och åsikter samt kunna lyssna på andras sätt att kommunicera.

Förankring i styrdokument/strävandsmål:

  • Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

Normer och värden 2.1

Mål: Alla barn på Hultan ska få en förståelse för att alla människor är lika mycket värde och på så sätt lägga grunden för en god egen självkänsla samt en god vi känsla i gruppen. Empati, omtanke, öppenhet o respekt är något alla barn ska få erfara i den dagliga verksamheten.

Förankring i styrdokument/strävansmål:

  • Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

Vi testar appen BAMSE:

  • Vad gör barnen? Barnen kollar runt, utforskar, turas om att testa och trycka lite överallt. Är inte rädda för att trycka utan provar sig fram.
  • Hur gör barnen? Barnen trycker, turas om, har en tyst överenskommelse att båda ska få prova, påminner varandra om den ibland, är lugna hela tiden och småpratar och gör glädje yttringar när man lyckas. De ger varandra lärplattan samt utrymme att testa det den andre just provat.
  • Vad säger barnen? Hur gör man nu då? Trycker! Nu där! JA! Hallå, när får jag göra? Det tar. Känner mer. Nu får du välja. Jag vet. Yeh Yeh jag klarade det! Nu är det min tur. Nej. Nu är det min tur. Jag tänker göra den blåa. Ja, Jippi ja. Jag klarade det! Då tar jag den röda. Nu är det min tur. Den röööda. Ja jag klarade det. Det var lätt som en plätt!
  • Utvärdering utifrån strävansmål och appen Bamse:
    Barnen har tillsammans fått upptäcka en ny app där de tryckt sig och utforskat sig fram bland ”nya symboler och deras kommunikativa förmåga.” Barnen hade en omtanke och visade varandra respekt genom att turas om och genom tyst kommunikation och räcka varandra lärplattan, hjälpa varandra. Genom denna omsorg om varandra blev det en trevlig stund och båda barnen fick utforska och uppleva en god gemenskap.

    Detta var en gratis app från Bamse som gjorde att den var begränsad i sitt utbud.

    Vi testar appen Book Creator:

  • Vad gör barnen? Barnen upptäcker en vit bok som de börjar med att fylla med olika färger, med lite tips från pedagogen lägger de in bilder, de upptäcker att de kan rita på bilderna, göra fler sidor, dela på en boksida, turas om att rita eftersom det ej går att rita två samtidigt.
  • Hur gör barnen? Barnen utforskar, trycker, följer symboler, gillar att rita med olika färger, turas om, samsas
  • Vad säger barnen? Spela! Det är en bok, Det är inget i boken, det är en vit bok, titta, det går att rita här, det blir svart, ska vi gå tillbaks, titta, nu ska vi ta kort, hur tar man bort det, ok vi får börja om, ska rita, nej, rita dit, hallå kan du sluta jag vill rita lite, hallå nu får jag inget, du tar sträcket av mig, nu ska vi välja något nytt, välja färg, ny färg, ny färg, lila, jo jag måste få måla nu, jag får inte göra, nu ska det blir färg, rita vit, nu ska vi rita något nytt, din tur, min tur nu, nu din tur, nu ska vi byta färg, din tur, nu färdig, nu byter vi färg, blå, blå ,blå. Den är en ny och där är den gamla, kryss, nu får du rita på den och jag ritar på den, jag väljer färg, jag får inge, det är du, nu får jag inge, byta färg, nu är det min tur, det byter kort, en leopard, oj, cooolt, en gång till, då får jag välja, en kamel!, hur får man bort det? , din tur, lejon, hur tar man bort det här rådjuret, jippi, bläddra, Vi upplevde att denna app var ny för barnen och att den var variationsrik och hade många saker man kunde upptäcka. Dessa barn upptäckte bara några funktioner.
  • Utvärdering utifrån strävansmål och appen Book Creator:
    Barnen har tillsammans fått upptäcka en ny app där de tryckt sig och utforskat sig fram bland ”nya symboler och deras kommunikativa förmåga.” Barnen hade en omtanke och visade varandra respekt genom att turas om och genom tyst kommunikation och räcka varandra lärplattan, hjälpa varandra. Genom denna omsorg om varandra blev det en trevlig stund och båda barnen fick utforska och uppleva en god gemenskap. Vi upplevde att denna app var ny för barnen och att den var variationsrik och hade många saker som man kunde upptäcka. Barnen upptäckte bara några funktioner.

Sammanfattning av båda apparna:

Det vi kunde se var att barnen var mycket intresserade av lärplattan och apparna. Barnen kommunicerade mer i Book Creator eftersom där upptäcktes många olika valmöjligheter. I appen Bamse spelade de memory som ej behövdes kommuniceras om.

När vi frågade barnen vilken app de tyckte var roligast så sa de Bamse appen. De förklarade det med att ”där kan man spela spel”. De upplevde att Book Creator var svårt – svårt att hitta bilder och att ta bort dem men rita var lätt. Bamse var inte svårt för att där kunde man spela.  

 

Uppgift 2 Lillpite /Hjalmars

De mål vi valt för uppgiften är: 

1Att barnen får möjlighet att utveckla sitt språk och stimulera barnens samspel

2 Utveckla sin förståelse för hur människor och natur påverkar varandra.

Video 1

På första videon har vi valt en app som utforskar djur och natur (skog) vi får följa en jordekorre genom olika uppdrag och möten med andra. Fakta om djur.
På den andra videon valde vi en app som heter autumn designer en mera skapande mapp.

Video 1:

Vad gör / hur gör barnen?

De undersöker inte rädda för att trycka de kommunicerar med både varandra och djuren i appen.

De hjälper varandra och ger varandra instruktioner om hur de ska använda appen.

Ett barn är i början mer aktivt men det andra barnet får till slut möjlighet att prova och då börjar det andra b att samspela och kommunicera,ger instruktioner .

Vad säger barnen?

-Där sätter vi pusslet

-min tur!

-kan man bara göra pussel?

-dom dricker vatten!

-Vad vill du göra lilla ekorre

-Ekorren klättrar ser du?

-Han äter hallon!

Utvärdering utifrån våra mål:

Vi upplever att barnen kommunicerar med varandra, den ena har kanske svårt att låta kompisen prova.

barnen lär sig fakta om djuren på ett roligt sätt.


Video nr två:

Vad gör/hur gör barnen?

De här barnen är med på noterna direkt vet snabbt vad de ska göra,de kommunicerar och delar upp arbetar mellan varandra.båda är aktiva,trycker och pratar samtidigt.

Blir lite ivriga och osams efter ett tag…

Vad säger barnen?

Fisken!

Där ska den vara

Nej jag tar den!

Då tar vi den jag tar alla pinnar och du tar fjädrarna

jag tar alla fjädrar

Jag fick göra det mesta eller hur?

Inte bara du ska göra!

Får jag göra allt själv ?- nä det verkar som så!

Det var min tur faktiskt!
Utvärdering utifrån våra mål:

De här barnen kommunicerar och den här appen uppmuntrar kanske mer till samarbete.svårt med samspel ibland men vi tycker ändå att de försöker.


Hjalmars/Lillpite arbetar med qr-koder

Vi har under hösten arbetat med träd som tema. Vi har använt oss av ”pinnfolket” Mark och Skog som har gett oss olika uppdrag i skogen och på förskolan.

Vi har valt att använda qrkoder i arbetet med barnen.Vi frågade barnen om de visste vad det kunde vara och många gissade på labyrint, ett barn visste vad det var så hon kunde berätta för de andra om QR-kod. Vi provade att skanna olika QR-koder.  Vi ville ta reda på hur man gör en qr-kod och barnens förslag var att rita.

När barnen hade ritat sin QR-kod ville de skanna av den. De gjorde då upptäckten att koden inte gick att skanna. Hur kunde det komma sig? Ett av barnen sa: Det finns ju som något bakom en QR-kod. Vi måste kanske rita ngt på baksidan av våra QR-koder för att det ska funka! Sagt och gjort, den ritade koden fick en baksida. Dags att skanna koden igen! Men nej, den funkar inte nu heller…. Vi skannar en QR-kod som är gjord i en iPad och den funkar! Båda är ju QR-koder, men bara en funkar. Ett barn springer och hämtar en vitt papper och lägger på sin ritade kod och provar skanna igen, men nej inte den här gången heller funkar det. Vi lägger på pappret på QR-koden som är gjord på iPaden. Den funkar inte heller! Barnen drar slutsatsen att man inte kan tänka över QR-koder. Mysteriet kvarstår dock fortfarande – varför kan barnen inte skanna sina ritade QR-koder?

Barnen har visat stort intresse för ”kulkoderna” och vi hittar qr-koder överallt och barnen har tagit med sig hemifrån och velat öppna ledtråden.
Denna vecka har vi på Hjalmars målat träd och barnen har gjort qr- koder av målningarna.

Barnen berättar glatt för föräldrarna att de måste komma och titta på teckningen ,för det finns en qr-kod som de måste skanna av.

Har fått väldigt bra respons av föräldrarna.

Dom tycker det är jätte roligt för barnen att få lära sig , 

olika verktyg inom detta område.

Första uppgiften Lillpite förskola – Hultan

Planering av arbetsområde med respektive läroplan som bas

Vilka delar ur läroplanens första del vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?

  • Att sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
  • Att sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter
  • Att barnen får möjlighet att utveckla sitt språk och kommunikation
  • Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och media i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.
  • Naturvetenskap utveckla sin förståelse för hur människor , natur påverkar varandra

 

Normer och värden 2.1

Mål: Alla barn på Solen ska få en förståelse för att alla människor är lika mycket värde och på så sätt lägga grunden för en god egen självkänsla samt en god vi känsla i gruppen. Empati, omtanke, öppenhet o respekt är något alla barn ska få erfara i den dagliga verksamheten.

Förankring i styrdokument:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

  • sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
  • förståelse för att alla människor har lika mycket värde oberoende av bakgrund
  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Utveckling och lärande 2.2

Mål: Barnen som vistas på Hultan ska få möjlighet att tillsammans upptäcka och uppleva olika sätt att kommunicera på. Våga förmedla sina tankar och åsikter samt kunna lyssna på andras sätt att kommunicera. Miljön ute och inne ska skapa mångfald i lärandet.

Naturvetenskap utveckla sin förståelse för hur människor och natur påverkar varandra

Förankring i styrdokument:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

  • Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
  • Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

Barns inflytande 2.3

Mål: Barnens egna intressen och frågeställningar ska ligga till grund för verksamheten på Hultan. De ska bli medvetna om sitt eget reella inflytande och även förstå att inflytande kan se olika ut.

Förankring i styrdokument:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

  • Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
  • Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Förskola och hem 2.4

Mål: Att skapa förtroendefulla relationer med alla föräldrar. Alla föräldrar ska ha samma möjlighet inflytande. Skapa kanaler för kommunikation som är meningsfulla för samarbetet förskola-hem.

Förankring i styrdokument:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

  • att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

Hur tar vi reda på barnens förkunskaper (T ex vad kan de redan, vad vet de, vad vill de veta/lära sig mer om utifrån deras visade intressen?) och vad kan de ha för inflytande över planeringen i arbetsområdet?

  • Fråga barnen vad de vet om lärplattan, om de känner till den och vad man kan använda den till. I så fall vad brukar ni göra med den. Fråga barnen vad de skulle vill göra med den.

Vilka av målen och riktlinjerna är aktuella i arbetsområdet?

  • Barnen som vistas på Hultan ska få möjlighet att tillsammans upptäcka och uppleva olika sätt att kommunicera på. Våga förmedla sina tankar och åsikter samt kunna lyssna på andras sätt att kommunicera.
  • Språk och kommunikation
  • Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik.

Vilka innehåll behöver arbetsområdet för att barnen ska kunna utvecklas i riktning mot de valda övergripande målen?

  • Samarbete och kommunikation mellan barnen och pedagoger med hjälp av lärplattan och olika appar.
  • Vi planerar att använda Face-time tillsammans med Pippi som är en motor i vårt temaarbete.
  • QR-koder, filma, fota är några av innehållen, att barnen får skapa med hjälp av lärplattan.

Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?

  • Genom att barnen får möjlighet att både tillsammans med barn och pedagoger få prova att använda lärplattan på olika sätt.
  • Genom att nå ut till föräldrarna via QR-koder skapar vi kommunikation gentemot föräldrarna.

Vilka arbetsformer som stämmer överens med ”Mål och riktlinjer”, kan vi använda oss av i arbetsområdet?

  • Att arbeta tillsammans, lära sig samarbeta i stora och små grupper.

Kan vi inom ramen för arbetsområdet samverka med andra förskolor, förskoleklass, grundskola, träningsskola, fritidshem? Hur?

  • Vi tänker att barnen i första hand ska kunna delge varandra mellan avdelningarna vad de skapat via lärplattan. Det är svårt att i nuläget veta hur ett ev samarbete med andra förskolor kan se ut men vi följer barnen och ser var vi hamnar.

Hur kan vi informera och samverka med föräldrar?

  • Vi mailar ut information till föräldrar att vi gått med i detta projekt och även att de kan följa arbetet via lekmit bloggen.
  • Via QR-koder så kommer föräldrarna att få en inblick i verksamheten.

Hur dokumenterar vi arbetet så att alla barn uppmärksammas? Film ska ingå som en del.

  • Vi filmar och fotar det vi är med om och dokumenterar via keynote och reflekterar tillsammans med barnen. Bildkanonen är en del i detta.

Hur kan vi använda dokumentationen för att reflektera, utmana oss själva och barnen vidare i temat, samt utvärdera arbetsområdet och vår verksamhet?

  • Använda pedagogiska dokumentation genom att fota och filma och via dokumentationen/reflektion se hur vi kan gå vidare i processen samt utvärdera arbetet.