Första uppgiften 

Vilka delar ur läroplanens första del vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?

  • ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utför både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.” (s. 7)
  • Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utför den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver.”(s. 6)

Hur tar vi reda på barnens förkunskaper (T ex vad kan de redan, vad vet de, vad vill de veta/lära sig mer om utifrån deras visade intressen?) och vad kan de ha för inflytande över planeringen i arbetsområdet?

Förra terminen arbetade vi med Bockarna Bruse. Barnen visade stort intresse för sagan och hur vi arbetade med temat. Vi använde oss av flera olika uttryckssätt bland annat drama, dans och skapande. När terminen började närma sig slutet märkte vi också att barnens intresse för just Bockarna Bruse svalnade. De visade istället stort intresse för en bok som vi hade framme, nämligen Sagan om den lilla lilla gumman. Därför har vi bestämt oss för att ta tillvara på deras intresse och arbeta med den sagan den här terminen.

Vilka av målen och riktlinjerna är aktuella i arbetsområdet?

Vi kommer att sträva efter att barnen:

  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (s.9)
  • Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (s.10)

Vi pedagoger vill genomföra arbetet i barngruppen så att barnen:

  • Upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker
  • Stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling

Vilka innehåll behöver arbetsområdet för att barnen ska kunna utvecklas i riktning mot de valda övergripande målen?

Vi kommer ge barnen möjlighet och verktyg till att utforska sagan på flera olika uttryckssätt. Som pedagoger kommer vi vara närvarande, medforskande och lyssnande.

Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?
Vilka arbetsformer som stämmer överens med ”Mål och riktlinjer”, kan vi använda oss av i arbetsområdet?

Vi kommer att dramatisera sagan för barnen som en introduktion så att de sedan kan leka sagan. Det kommer att finnas tillgång till rekvisita så barnen kan dramatisera sagan själv. 
Vi kommer också ha en plats, en liten miniteater, där de kan leka med den lilla gumman och hennes små saker. 
Genom drama och lek tillsammans med oss vuxna utvecklar barnen sitt språk och sin kommunikationsförmåga. Sagan om den lilla lilla gumman ger också möjlighet till att träna matematiska begrepp.

Även andra uttryckssätt kommer att användas, t.ex. bild och skapande.

Kan vi inom ramen för arbetsområdet samverka med andra förskolor, förskoleklass, grundskola, träningsskola, fritidshem? Hur?

I första hand kan vi samverka med de andra avdelningarna i huset, som också arbetar med sagor. Kanske kan vi senare också använda oss av FaceTime eller Skype för att samarbeta med någon annan förskola som arbetar/arbetat med samma saga.

Hur kan vi informera och samverka med föräldrar?

Vi ger ut månadsblad där vi informerar om vad vi gör under månaden. Föräldrarna kommer få veta att vi publicerar inlägg på Lekmit-bloggen, så de kan följa arbetet där. Så småningom kommer vi förhoppningsvis använda oss av QR-koder som föräldrarna kan titta på.

Hur dokumenterar vi arbetet så att alla barn uppmärksammas? Film ska ingå som en del.

Vi antecknar, fotar och filmar barnen och deras arbete under tidens gång.

Hur kan vi använda dokumentationen för att reflektera, utmana oss själva och barnen vidare i temat, samt utvärdera arbetsområdet och vår verksamhet?

Genom att titta på dokumentationerna och se hur barnen har utvecklats kan vi analysera vad vi gjort rätt och vad som kan förbättras. Barnen får också själva se filmer och bilder för att bearbeta arbetet.

Här leker barnen sagan om den lilla gumman

LekMiT & pedagogistorna i förskolan

Inför LekMiT’s sjätte år har pedagogistorna fått erbjudande om att delta i LekMiT. Jag ser att våra kompetenser kompletterar varandra och ser stora vinster i att vi samarbetar mer, både för våran egen del, men främst för de arbetslag vi möter. Jag tänker att det kommer att gagna de arbetslag som har deltagit i LekMiT och kommande arbetslag under 2017, även andra avdelningar i Piteås förskolor som inte är med i LekMiT, men som har ett intresse att jobba med bland annat digitala verktyg. Det ligger även rätt i tiden, med tanke på förslagen runt en nationell IT-strategi och förslaget till revidering i förskolan läroplan när det gäller digitalitet. Så jag hoppas att pedagogistorna får och vill vara med 🙂

 

 

Förslaget till revideringen av Lpfö 98/10

Jag har suttit med i en referensgrupp som ansvarade för att tycka till angående förslagen till tilläggen runt digitalitet i förskolans läroplan. Ser nu att det skickas runt protestlistor mot detta förslag, även att en kolumnist i Expressen uttalat sig om detta. Det kan du läsa här. Ser även att detta diskuteras i sociala medier, t ex i grupper på Facebook.

Här kan ni läsa förslaget till förändringarna i läroplanen i ett sammandrag. Det som är understruket är det som är lagt till:

Förskolans värdegrund och uppdrag

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvän­dig i ett samhälle präglat av stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, moti­vation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt och i en rik miljö, där digitala verktyg och medier är viktiga inslag, kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

 Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik.  Barnen ska ges möjligheter att använda digitala verktyg och medier i såväl skapande processer som i tillämpning. (Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.) 

Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se konsekvenserna av sitt handlande. Förskolan ska därigenom ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens

2. Mål och riktlinjer

2.1 Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Den ökande digitaliseringen medför möjligheter och risker som ska uppmärksammas i förskolans arbete med normer och värden.

 Arbetslaget ska:
Göra barnen uppmärksamma på konsekvenser vid användning av digitala verktyg och medier.

2.2. Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

– utvecklar sin förmåga att urskilja teknik och utforska hur enkel teknik fungerar i såväl digitala som andra vardagliga sammanhang.

– utvecklar sin förmåga att använda digitala verktyg och medier för skapande, kommunikation, utveckling och lärande.

Förskollärare ska ansvara för

Att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen

– Stimuleras och utmanas i att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar deras utveckling och lärande.

Arbetslaget ska

Ta till vara på barns kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan.
ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer, såväl som med som utan digitala verktyg.

2.7 Förskolechefens ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare oh övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:

 – Verksamheten utformas så att barnen får tillgång till en rik lärandemiljö med såväl digitala som andra lärverktyg för utveckling och lärande.

– personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla verksamheten.

När jag läser debattinlägget i Expressen känner jag att skribenten i fråga inte riktigt har koll på hur digitala verktyg används i förskolan och vad man kan göra med dessa (man är t ex inte alls beroende av att kunna läsa eller skriva för att kunna använda t ex en iPad, utan kan t ex spela in sitt budskap med ngn ljudinspelningsapp eller rörlig bildapp osv.), samt att det finns en rädsla för att tekniken t ex. ska tränga undan samtal, sång, musik, konstnärligt skapande och fysisk lek. Så behöver det ju inte alls bli! Digitala verktyg är ett verktyg bland många andra som används i förskolan som man kan arbeta ämnesöverskridande med på ett kreativt och skapande sätt. Sedan skriver hon även nedlåtande om barn tycker jag, som om barn inte besitter någon kompetens.

För mig handlar mediepedagogiskt arbete med ett medvetet användande av digitala verktyg bland annat om yttrandefrihet och demokrati, om berättande och kreativt skapande m.m.  Olika projekt med mediepedagogiskt innehåll som jag varit ansvarig för sedan 2005 visar att mediepedagogiskt arbete skapar delaktighet och tillför en unik chans att komma små barn närmare – hur de tänker, samspelar och ser på sin omvärld. Det ger barnen verktyg för att kunna göra sin röst hörd och synliggöra vad som fångar dem; därmed jobbar man med yttrandefrihetsträning och med demokrati även om det på förskolenivå än så länge oftast är i ett mikroperspektiv. Digitala verktyg ger barnen makt att förmedla sina intryck och uttryck. Det egna mediepedagogiska arbetet gör att barnen växer, både som medieproducenter och som mediekonsumenter och i ett större perspektiv även som medborgare. Någonstans handlar det om att vi vuxna intresserar oss för barnens berättelser, att vi märkvärdiggör deras perspektiv. Det handlar om att pedagogen aktivt ser och lyssnar och på allvar intresserar sig för barnens motiv. De multimodala digitala verktygen kan ses som ett utvidgat erbjudande och i linje med det vidgade textbegreppet (som väl numera heter rörlighet i text), som i bästa fall möjliggör att barnens berättande sker på fler sätt än med text och muntligt berättande. Jag har sett så många oerhört intressanta lärprocesser under mina år som mediepedagog där kreativitet och skapande på olika sätt varit i fokus och där t ex en iPad är ett verktyg bland många andra som används i förskolan. Analogt och digitalt går alldeles utmärkt att förena. Jag har lite svårt att förstå varför det ena ska utesluta det andra. För mig ligger förslaget på förtydligandet i läroplanen helt rätt i tiden. Sedan håller jag med Matilda Kruuna som skriver i en av FB-grupperna: Skolverket kan gärna förtydliga den didaktiska aspekten av att arbeta med digitala verktyg i förskolan.

Vid tangenterna:

Ulla-Karin Lundgren Öhman