Lekmit ht 2017 

Nu har vi en termin kvar av denna utbildning.

Då jag inte har något arbetslag från ”mitt eget” förskoleområde har jag lite svårt att få tid att kontinuerligt följa pågående processer hos andra deltagare. Jag har hittills, tackvare Lekmit, fått möjlighet att få inblick i hur andra förskolor arbetar och resonerar kring IKT verktyg i sina verksamheter. Våra kollegiesamtal är mycket lärorika och intressanta. Dessa ser jag verkligen framemot under resterande del av terminen.


Annonser

Information och kommunikation med vårdnadshavare – digitalt eller in real life…

Som en fortsättning på spännande och givande tankeutbyte under vårt senaste kollegiesamtal vill jag gärna lägga ut en (eller flera) frågor här.

Den digitala tekniken är en fantastisk möjlighet för oss att delge vårdnadshavare information och inblick i vår verksamhet. Om vi med hjälp av tekniken kan göra vår verksamhet så transparent som möjligt tror jag det också kan öka familjers möjlighet till delaktighet och förhoppningsvis inflytande över sitt barns förskolevistelse.

Men jag tror också att denna utveckling av teknikens möjligheter till kommunikation mellan hem och förskola ”tvingar” oss till att fundera över föräldramötet upplägg och syfte. Om mycket av den information, som tidigare var en stor del av vårt f- möte, nu kan förmedlas digitalt – vad ska vi då fokusera föräldramötet på?

Om vi vill att vårdnadshavarna ska vara aktiva deltagare i föräldramötet  – hur bjuder vi in till detta? Hur möjliggör vi detta med ett innehåll som engagerar dem?

I läroplanen står det:

”Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande över hur mål konkretiseras i den pedagogiska planeringen”  (lpfö 98/16, s. 13)

Diskuterar vi i arbetslagen vad detta kan innebära för oss? Tar vi reda på vad föräldrarna lägger i orden delaktighet och inflytande… Tänker, nu när jag skriver, att det skulle vara intressant att fråga föräldragruppen, kanske i diskussionsgrupper under ett f-möte, om deras tankar kring detta. Tänker att det också skulle hjälpa oss att få fatt i vilka förväntningar vårdnadshavarna har på oss pedagoger och på förskolan.

Vad tänker du när du läser detta? Hur kan vi utveckla våra ”fysiska mötesforum” så att vi kan hitta en utvecklande och hållbar balans mellan digitala och ”analoga” 😄 möten?

Ser fram emot att ta del av dina tankar!

Ingela H

Varför ska vi arbeta tematiserat?

Lite om att starta och driva projekt

Jag minns att den frågan gjorde mig lite stressad och svarslös när den ställdes till mig efter att vi ändå hade arbetat med olika långa tema-arbeten på Trädgårdens förskola under flera år. Vi hade nog köpt iden med att jobba tema/projekt för att ”det skulle man göra”, utan att vi verkligen hade tänkt efter varför, vad är syftet med det?

Ett syfte med att arbeta tematiserat är att vi ger barnen och oss själva tid att tänka djupare och mer mångfaldigt om ett ämne. Men hur ska vi välja? Vad av alla förslag och intressen som vi avläser hos barnen ska vi välja som ett tänkbart projekt. Detta är fortfarande svårt, men nu har vi lärt oss att lita till det vi observerat hos barnen, vad de verkar intresserade av, eller så väljer vi ett undersökningsområde som vi känner att vi kan och vet för lite om. I ivern att följa barnen så kan pendeln svänga för långt åt andra hållet, att vi lägger för stort ansvar på barnen att de ska veta och kunna välja vad de vill arbeta med. Barnen vet inte alltid allting, vi måste våga vägleda och entusiasmera dem och skapa intresse för något.

Ibland får vi syn på målområden eller uttryckssätt som vi arbetat med alldeles för lite. För att barnen ska bli intresserade måste de få möta olika tänkbara projektämnen. De måste få pröva, göra tillsammans och att vi lyssnar in vad som blir intressant, vad som väcker frågor och funderingar. Med de yngre barnen observerar vi ofta hur de gör i mötet med materialet/fenomenet, hur de använder kroppen, händerna, gester för att kommunicera sina upptäckter.

Med ämnen menar jag inte skol-ämnen, utan ämnesområden som ljud, luft, jord, dans, växter, alla dessa projekt har jag tillsammans med mina kollegor drivit på Trädgårdens förskola. För det mesta har vi arbetat med långa projekt som sträckt sig minst över två terminer. Dansprojektet sträckte sig över två år.

Barnens inflytande

Om vi åter går till frågan om varför vi ska arbeta med tema/projekt så tänker jag att genom att arbeta länge och tvärvetenskapligt så visar vi respekt och tilltro till barnens många olika förmågor och kompetenser. Genom projekten så blir vårt arbete mer forskningsinriktat, vi lär oss om hur vi lär oss och vi är med-lärande med barnen. Vi lär oss att bli bättre lärare genom att vi måste lyssna, dokumentera, vara innovativ och flexibel. Tiden lägger till en kvalité i utforskandet och i medlyssnandet. Mer tid gör att vi kan variera och forma projektet i flera riktningar så att det finns något för alla. Alla kan bidra med något och ju mer tid vi har desto lättare blir det att forma projektet till att omfamna alla barn. En del barn brinner av lust att prata, tänka högt och komma på idéer och förslag, medan andra drar sig mer tillbaka och finner utlopp i att uttrycka sig genom skapande uttryck. När vi började arbeta i projekt så valde vi ut en ”pilotgrupp” en ganska liten grupp ibland på 4-5 barn. Efterhand har vi upptäckt att det blir mer dynamiskt och levande att arbeta med mer rörliga grupper. Genom att dokumentera kan vi hålla i processen och kan införliva andra frågeställningar och flera aktörer.

Professionalitet

Med att arbeta projektinriktat så ger vi tid till att fördjupa, vi får en forskande inställning till projektämnet, mer tid till att utveckla vår pedagogiska skicklighet genom att vi är kvar länge i processen så hinner vi tänka efter, reflektera, pröva och ompröva metoder och förslag som vi ger till barnen. Jag tänker att vi lättare hinner upptäcka fler sidor och möta varje barn utifrån deras unicitet. Detta med att få kläm på att arbeta projektinriktat har tagit lång tid, i början famlade vi och hade svårt att ta beslut om projektets innehåll. Vi ville utgå från barnen och sprang på de flesta bollar, vi ville följa barnens önskningar. Det gjorde att vi började intensivt från något förslag från barnen och sedan när intresset dalade, så provade vi att hoppa på nästa förslag. Detta innebar att vi slarvade bort en massa tid på att vela hit och dit. Vi tänkte om och insåg att det var vi som pedagoger som tar det avgörande beslutet om vilket projekt vi startar. Däremot så måste vi utgå från barnen och deras nyfikenhet, aktuella händelser, intressen och behov. Behov är ett begrepp som kan verka förminskande, men jag tänker att alla människor har behov av att uttrycka sig, lära och kommunicera. Det handlar inte om att tänka probleminriktat utan lösningsinriktat och med en tilltro till att alla barn kan. Vi måste inta en hållning för att söka många svar och lösningar för att förstå varandra och världen bättre. När vi jobbar tematiserat så kan vi utveckla våra känselspröt och vår kreativitet så att vi kan utvecklas som pedagoger. Genom barnens arbeten, samtal och artefakter så lär vi oss hur barnen lär sig. Hur material, relationer och rum påverkar och interagerar med våra sinnen kroppar och intellekt.

Kollegialt lärande

Ytterligare ett värde med att jobba med projekt är att vi lär oss som en grupp. Arbeten flödar i och genom avdelningen och förskolan, vi arbetar gemensamt för att förstå något bättre. Vi prövar hypoteser som blir bärande idéer för att skapa teorier om något. Det skapar samhörighet och en gemensam strävan att få synliggöra gruppens arbete och lärande. Åren då vi arbetat med ett gemensamt projekt på hela förskolan har det skapat ett starkare vi. Det blir lättare när vi hjälps åt att tänka och synliggöra i miljön vad vi håller på med. Reflektionsarbetet blir ofta mer belyst ur fler synvinklar, det är lättare att ge feedback och vara en kritisk vän när vi arbetar med ett gemensamt projekt. Dessutom blir det ett rikare utbud av variationer och komplexa sammanhang när vi har ett gemensamt fokus, vi är många som kan utforma miljön och praktiskt ordna med berikande material som kan förbindas med projektämnet.

Lena Bäckström